Okej, så alltså.. När jag halkar efter här har jag seriösa problem med att komma ifatt ter det sig. Nu gör vi ett försök. Jag tror jag skrev sist i måndags, så sedan dess:

 

På tisdag gjorde jag inget särskilt, men på kvällen kalasade jag och Caro på kvarvarande semlor! Hon älskade dem, Jiho! Kulturellt utbyte var det ja!

 

På onsdag gick jag till Alicia och kollade där på OITNB. Här någonstans fick vi också insatt en köksbänk och en ugn. Small step for man, ni vet. Dock har det visat sig att vissa taklampor inte går att släcka ibland. Vette sjutton var dessa människorna lärde sig sina jobb. Eller så kanske de aldrig har lärt sig dem, eftersom utbildning här är snordyrt. Jag bara spekulerar.

 

Torsdag var en annan skypedag!

 

På fredag mötte jag på dagen upp med Mariska och gick till Georgetown university, där vi båda önskar att vi hörde hemma! Vi traskade runt över hela campus i jakt på Georgetown uni. bookstore ganska lönlöst, då min kära mobilapp ledde oss till sjukhuset. Vi hittade en snäll med-student (dock lite obehaglig, tror han nämnde Kadaver med lite vän längtansfull blick när vi gick i korridorerna) som ledde oss genom långa korridorer, via hissar och cafeterior till andra sidan för att ta oss dit vi ville. Sedan köpte vi ändå ingenting där, för även rean var dyr! Dock ska jag investera i något härifrån någon gång! 

 

På kvällen möttes vi igen i colombia heights på Ihop. Ihop är ett pannkaksparadis (som tror att svenskar äter pannkakor med lingonsylt? Que?) och här satt vi länge och väl och åt tills vi bokstavligen kände hur ytan på magsäcken var utstretchad till det yttersta.

 

Lördag, igår alltså, var det museum-klass igen. Nu var det Holocaust Memorial museum, och det kändes så fel att göra detta för en kurs. Jag måste dit igen. Verkligen kolla allt. Det var så hemskt alltihop.

Lite mer objektivt om denna kursen, kan jag berätta att jag innan, via facebook, fått kontakt med en svensk tjej som skulle dit samma dag och som jag mötte upp med utanför. Där stod en museumgubbe som sa att vi skulle in utan biljett om vi skulle på kursen. Skönt tänkte vi och traskade in. Där mötte vi kursledaren (inget grandiost, han hanterar enbart papper) som sa att vi visst behövde biljett för att komma in på huvudutställningen, och de där biljetterna skulle vi alltså köa för i två timmar enligt honom. Gratis jovisst, men två timmar? Ärligt? Nope, kände jag och Linda (den andra svensken) och övriga tjejer som var där. Jag och Linda, som återigen ingick i ett större team, blev tilldelade en sida och började gå ut för att se ifall vi kunde hitta våran del av frågorna utanför denna utställning som krävde biljett. Vi kom fram till ett valv, där det stod en skylt som sa typ "main exhibition, exit only". Där stod vi och utbytte menande blickar, och kom slutligen fram till att vara lite vilda och galna och smita in bakvägen. Ett kort taktiksnack, sedan körde vi på. Vi hann cirka tre steg in när vi hörde "Hrm, Ladies..?" bakom oss. Vi blev alltså busted ganska så omgående. Jag kortslöt och panikade lite, liksom Linda, men hon höll skenet uppe lite bättre. Vi såg väldigt förvirrat på varandra, sa enstaka engelska ord, men pratade mestadels svenska. Hon fick ur sig något om att vi lämnade biljetterna där nere. Jaha, sa vakten då, kom ni innefrån utställningen och vill gå tillbaka in? Jag och Linda nickade övertygande, jo naturligtvist var det så. Han backade och log, ja men dåså, ville bara vara på säkra sidan. Jaha, nej det är okej, tack så mycket. Här vände vi oss om, satte långa benet före och kom alltså på så sätt in på utställningen bakvägen. Hehe (Tillägger dock att biljetterna alltså var gratis. Berövade ingen på pengar, bara på väntetid). Vi var superimpade av oss själva jättelänge, gjorde hela häftet då vi inte visste om någon annan hade haft samma tur (träffade dock en annan svensk väl inne som typ gjort samma sak) och blev klara med klassen i rimlig tid. Efter detta åkte jag hem och träffade Caro och Gabi. Vi hade en fin eftermiddag på starbucks, innan jag skulle jobba på kvällen. Och här är vi nu!

 

IKAPP! Yes!